rumbaqueen

Förra veckan var så intensiv att jag knappt hann med att tänka.

I tisdags var det standardträning som vanligt men den gick inget vidare.
Jag var helt ur fas och kände mig trött och matt i kroppen och humöret var väl inte riktigt på topp heller. Snurrig i huvudet blev jag också och till och med illamående när vi dansade wienervals.
Såhär i efterhand skyller jag allt på att jag var och lämnade blod på fredagen innan men egentligen berodde det nog på för lite sömn och mat och för mycket jobb och annat.

Under onsdagsnatten snöade och blåste det ju en del så hela den dagen var det plogning och skottning som gällde.
Jag började vid 6 på morgonen och var inte hemma förens vid 21.

Natten till torsdag var precis likadan som föregående så det var bara att infinna sig på jobbet vid 5 på morgonen och fortsätta plogandet där jag slutade.
Det var tur att det var minusgrader eftersom snön blir så mycket lättare då men i och med att det blåste så mycket bildades det ju enorma drivor och de var inte att leka med.
En tråkig sak som hände på torsdagsmorgonen var att en kille hade bestämt sig för att avsluta sitt liv och gjorde det genom att hoppa från balkongen på tredje våningen. Det gjorde att hela dagen blev en aning konstig och att en massa funderingar om vad som driver en människa så långt hela tiden fanns i bakhuvudet.
Jag kom i alla fall hem i vanlig tid och även om min kropp fortfarande var helt slut gick träningen otroligt bra.
Vi gick igenom en massa sambateknik och tränade även en del på vår Paso.

På fredagen var det bara att fortsätta med snön.
Flisning, att knuffa bort snöhögar och göra öppningar i vallar vid garage och infarter stod på schemat.
Det gick riktigt bra och hela snöläget kändes under kontroll.
Efter jobbet blev det fredagsbadminton med brorsan, lite fredagsshopping, middag med familjen för att tillsist krascha i soffan framför Let’s dance.
Tyvärr tänker jag inte skriva nått om dansen denna vecka, jag var helt enkelt för trött för att tycka nått om den överhuvudtaget . Det enda jag kan säga är att jag verkligen tycker det är dags att Lasse och Ann ryker.
 Efter en go semla däckade jag i sängen för att vakna av klockan 8 på lördagsmorgonen med känslan av att inte ha sovit överhuvudtaget.

Lördagen bjöd på danstävling i Valhalla sporthall.
För mig och PK gick det väl sådär.
Standarden var en ren katastrof, det blev en massa fel och jag tyckte inte det kändes bara för fem öre.
En välförtjänt sistaplats blev det.
Standardläraren tyckte i och för sig att det såg mycket bättre ut än tidigare, med tanke på vår posture. Det kan även jag hålla med om för vi har jobbat hårt på att stå upp och inte säcka ihop och hade även det som första prioritet på tävlingen.
Latinen kändes däremot mycket bättre och efter den var jag nöjd.
Tyvärr hade vi inte domarna på vår sida men det är vi vana vid när det gäller latinen.

På lördagskvällen var jag och bowlade med kompisarna.
Det var jättekul och det gick riktigt bra.
Första serien var min sämsta, jag fick bara 89 poäng men de två efterföljande gick kanon.
127 poäng i den andra och den tredje hade jag 108 när den bröts och då med tre omgångar kvar.
Riktigt nöjd var jag och med tanke på att mitt enda mål när jag bowlar är att skrapa ihop mer än 100 pinnar så kanske ni förstår min belåtenhet. Kvällen avslutades rätt så tidigt för min del och jag slocknade vid halv tolv och vaknade igen vid nio utan att känna mig utsövd.

Söndagen bjöd på inövning av nya salsaturer, privatlektion i samba och jive, salsalektion samt pardansen (samba, vals och tango).

Klockan 19 kom mamma, pappa och brorsan hem till oss för att äta lite tårta och dricka kaffe.
Brorsan fyllde 25 år igår så nu är han vuxen på riktigt.
Min lilla lillebror…har blivit stor.

Idag är det jobb som vanligt men som tur är ska det inte snöa något nämnvärt och temperaturen ska hålla sig över nollan.

Resten av veckan blir det motorsågskurs för min del men mer om det senare.