100 år från nu

Jag blundar
Och håller andan lite till
Hjärtat stannar
Fan va ska jag ta mig till
För jag vet att 100 år från nu
Så kommer det alltid vara du
När jag blundar

Hur mycket kan man egentligen tycka om någon?
Såhär mycket har det inte känts någonsin, och det blir fortfarande bara mer och mer.
Jag är så otroligt rädd för att mista det.

Att han en dag ska tröttna på att vara med en 'avdankad' tvåbarnsmorsa och hitta någon utan.
Då kanske det inte räcker att vara glad, snäll, otjatig, positiv, bra på att laga mat, städa
och alla de där sakerna andra jag är grym på.

Jag försöker att inte tänka på det och för det mesta går det alldeles utmärkt, inga problem.
Men vissa dagar, som idag, kommer tankarna helt utan förvarning och ställer till det för mig.

Jag gillar inte dagar som idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback