Ibland är livet svårt

Det finns just nu fyra personer i mitt liv som jag inte kan leva utan.

Bara tanken på att de skulle försvinna från mig gör mig illamående, yr 
och helt fruktansvärt ledsen.
Idag har jag betett mig oerhört tanklöst mot en av dem och även om det inte förändrar
det vi har, får det mig att tänka till.
Tänk om jag på grund av min tanklöshet förlorar honom.
Jag skulle inte vilja fortsätta existera.
Jag skulle vara tvungen att göra det men jag skulle inte vilja.

De fyra personerna är W och Bubba såklart.
Men även min älskade lillebror och Anima.

Idag har jag klantat mig mot Anima.
Och även om han säger att det inte spelar någon roll för honom, spelar det roll för mig.

Jag vill att alla ska veta att jag älskar honom och att det är vi.
Jag vill att de ska veta att om jag fick bestämma skulle vi tillbringa
resten av våra liv tillsammans.
Jag vill att alla ska veta att jag aldrig har känt såhär mycket för någon annan.
Det känns så mycket att det gör ont.
Att jag saknar honom efter bara några timmar.

Fan, varför kunde jag inte bara klämt fram det.
Det är ju inget märkvärdigt egentligen.
Att säga att det är vi nu.

Jag vill ju tillbringa varenda dag och natt med honom.
Det får mig att må bra, jag blir lugn och harmonisk och livet leker.
I natt får jag sova själv.
Jag vill inte, men jag måste.
Jag klarar det men det skulle varit skönare att vara vi två.

Jag vill bara säga förlåt.
Förlåt mig.

Jag tycker om dig för mycket för mitt eget bästa.

Det gör mig så otroligt ledsen bara att jag är så jävla kass på att visa det.
Det gör så ont så att det känns som jag ska kräkas.

Eftersom jag är så dålig på att utrycka hur jag känner i ord får det bli med en sång.
Denna är bara för dig.
Måhända att det är töntigt men vad gör man inte...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback