:)

Det blev inget röjande igår, så han sov hemma.
Bamsekramar, ljuvlig doft och småsnarkande.
Underbart :)

Trovärdiga

Vi var ju på banken igår.
Hos två banker om jag ska vara ärlig.
Vi får låna pengar, ganska mycket också, så nu ska vi lägga ett bud.

Jag håller mina tummar att det blir vårt.
Vi har ju redan flyttat dit i mina tankar.

Jag har redan börjat fundera på vart saker och ting ska stå,
vad jag ska fixa i trädgården på sensommaren,
alla härliga promenader med 'Cigaro' och lite annat smått och gott.

Anima var och röjde i-gårkväll igen.
Det måste ju göras men fy farao för att gå och lägga sig och sova ensam.

I mitt förra liv hade jag inga större problem med att sova själv,
tyckte till och med att det var skönt för det mesta.
Men nu, med Anima, är det helt annorlunda.
Jag längtar efter hans närhet så att jag nästan blir tokig.
Känner mig som världens ensamaste och mest övergivna kvinna när han inte ligger bredvid.
Jag vet att det inte är riktigt normalt och kanske inte ens särskilt hälsosamt att behöva någon
annans närvaro så mycket, men jag kan inte hjälpa det.
Det är bara så det är.

Det värsta är att jag tror att han ska röja idag också.
Blä, säger jag bara.

Äntligen standard

Äntligen har vi kommit igång med träningen igen.
De senaste tre månaderna har den legat på is på grund av sjukdom
och sådana tråkigheter.

Igår var det standard som stod på agendan.
Vi fräschade upp minnet och dansade mestadels med practicehold.
Det gick förvånandsvärt bra och jag tror på det där med att man kan vila sig iform,
i alla fall om man inte vilar för länge.
Hur som helst är det helt underbart att komma igång med träningen igen.
Hade nästan glömt hur roligt det är och hur glad dansen gör mig.

Den 8:onde mars är det tävling i Göteborg och då ska vi vara i tipptopp form.
Jag längtar...

Ugh...

I natt fick jag sova själv.

Anima ska röja i sin lägenhet några kvällar och sover såklart där under tiden.
 Att sova gick väl bra.
Att somna var det värre med.
När det bara är helt knäpptyst och alla de där ljuden man är van att somna till saknas,
då känns det så ensamt.
Ingen att krypa intill och snusa på, ingen som håller om.
Hoppas att han städar snabbt.

Idag ska vi till banken.
image395

Vi ska skaffa oss ett lånelöfte så vi kan lägga ett bud.
Hoppas det går vägen.
Jag vill äta frukost, middag och kvällsfika på altanen i sommar
När vi inte är på sjön förståss.
Då blir det i klucket från vågorna.

Denna veckan har vi barnen.
Det är härligt.
Det känns mer helt liksom.

Förändring?

Idag har vi varit och tittat på hus.
Ett drömställe.

Lagom stort, lagom långt från stan, rött med vita knutar,
en stor altan, en trädgård med enorm potential, några få grannar,
skog bakom, åker bredvid, grusväg.

I veckan ska vi till banken.
Anima ska röja i sin lägenhet.
Hoppas, hoppas att det blir vårt.

Han vill förresten ha vårbarn, så vi tränar ett tag till.

30707-395
Jag fick blommor.
Vackra underbara tulpaner.
Jag älskar honom så sjukt mycket.
Det blir fortfarande bara mer och mer.

Let's dance, del 3

Jag säger bara Linda och Daniel.
Grymt...

Klänningen för kvällen satt på Cissi.
Annorlunda för att vara tänkt till tango, men skitsnygg ändå.

30707-392

Skönt att Tilde åkte ur.
Hon höll liksom inte måttet denna säsongen.

Draken 4

Draken får bara mer och mer färg.

30707-393

Korma

Igår blev jag utdragen på stan.

JW och Mary K tyckte att det var på tok för längesedan de såg min nuna och föreslog
mat och öl på en indisk restaurang.
Jag är inte den som backar även om jag har isolerat mig hemma,
företrädelsevis inom sovrummets fyra väggar, de senaste månaderna.
Ibland behöver man bara vara hemma och ta det lugnt och jag är långt nere i en sådan period just nu.

Jag vet att mitt behov av lugn började redan tidigt i våras och då fick ja det inte
så jag har lite att ta igen nu i efterhand.
Jag vet inte heller hur länge det håller i sig men för tillfället ser jag inget nära slut på det.
Det är i och för sig ingenting som oroar mig utan jag njuter av att få vara ifred och bara umgås med
mig själv, barnen och Anima mest.
Det är klart att det är roligt när Brorsan, Mamma, Pappa, de blivande svärföräldrarna
eller någon annan kommer förbi på en kopp men jag kan inte påstå att
jag söker mig till fest och aktivetet för stunden.

Tillbaks till den indiska restaurangen.
Taj Rasoi hette den och den ligger på Södrav. 11 här i gröna sköna Göteborg.
För er som gillar indiskt rekomenderas den varmt.
Trevlig personal, bra service, mysig, prisvärd, kanongo mat,
gudomliga naan-bröd och indiskt öl.

Efter tre timmars tjatter/ skvaller var det tyvärr dags att bege sig hemåt.
Man måste ju orka jobba dan efter ;).


Ring, ring...

...sa min lur vid halv åtta tiden.
Hej, hallå svarade jag och i andra ändan var det en vän stämma som sa hej.
Å vips så var jag på ett strålande humör igen.

Morgonhumöret

Jag kan inte påstå att jag har särskilt dåligt morgonhumör.
Inte för att jag är strålandes glad heller...

På morgonen är jag oftast dötrött och rätt så neutral i humöret.
Problemet är dock att jag inte hanterar motgångar speciellt bra så tidigt utan
lätt hamnar på minussidan på min humörsstege.
Allt som krävs är en lite irriterad ton om en skitsak.

Jag avskyr att hamna på minus när jag är trött.
Det är mycket svårare att snabbt komma tillbaks på plus då.
Minuset hänger lixom kvar, som en irriterande blåsa på hälen, i flera timmar.

Men som tur är hamnar jag jättesnabbt på plus igen om det händer något kul
eller om den som orsakade till mitt minus ringer och säger hej med en vän stämma.
En ny upptäckt jag gjorde precis nu är att det faktiskt hjälper att plita ner problemet här.
Jag känner mig redan neutral och nu kan det bara bli en massa plus.

Plastkusiner

Vi var och hälsade på Animas ena storasyster och hennes familj igår.
De är pratglada, lätta människor att vara med så det var riktigt trevligt.
Vi var nog där i säkert 6 timmar men det kändes som om tiden bara flög fram.

Deras älsta son (Zeb) hade frågat om hans nya kusiner (W och Bubba menade han)
skulle följa med för det skulle vara roligt att träffa och leka med dem igen.
Barn är bra roliga.
W och Bubba var såklart med och de lekte hela tiden med Zeb
och hade jättekul.
Det är skönt när det funkar och barnen trivs och kommer överens.
Allt blir så mycket lättare då.

Let's dance, del 2

Det blev bara sporadiskt tittande i fredags tyvärr.
Låg i sängen och pratade framtid med Anima nämligen.

Gjoprde en snabb uppdatering hos tv4 och såhär tycker jag om denna veckans insatser.

Jag tycker att det var helrätt att Uffe åkte ur.
Han hade inget där att göra från början.

Jag tyckte att Linda och Daniels quickstep var helt sjukt grym.
Fart, fläkt och flyt.
Jag satt bara och log hela tiden.
Riktigt bra var även Richard och Cecilias rumba.
Passion och åtrå... Mmmm...

Beröm måste jag bara få ge Tina och Tobias också.
Och skulle det inte varit för den lilla balansmissen, skulle de varit mina
favoriter denna veckan.
Vilken utstrålning hon har Tina, den skulle man nästan dö för.

image391
Bilden är lånad på
tv4

Fredagens klänning satt på Tilde.
En söt klänning, helt i min smak.

Trall

Tra la laa, tra la laa...

Så låter det i min värld nu.
Jag är glad, lycklig och känner mig helt och hållet tillfreds med livet.
Jag ler nästan jämt.
Jag älskar han som håller om mig om nätterna.

Tjoo och tjim på er.

Denna dagen...

...ett liv.

Har man bara sovit 1 ½ timme på natten är man seg dan efter kan jag lova.

För att inte bryta ihop helt har jag varit ute i stort sätt hela dagen
och jobbat bra mycket effektivare än de senaste två veckorna.
Nu är granarna nersågade, lampslingorna ihoprullade och julmyset ett minne blått,
men var gör väl det?
Det är ju bara 47 veckor tills det är dags för nya granar ;)

Idag kommer barnen till oss, det ska bli jätteskönt.
Vissa dagar känns det så himlans tomt utan dem och slutet på denna veckan
har varit just sådan.
Kanske beror det på att Animas syrra, hennes gubbe och deras barn
var och hälsade på i lördags.
När jag är med andras urmysiga och gulliga barn saknar jag
och längtar efter mina egna lite extra nämligen.
Förhoppningsvis vänjer jag mig ju längre tiden går, det har redan blivit mycket mindre,
för i början började jag till och med gråta för att jag ville ha dem nära
och inte behöva vänta en vecka mellan gångerna.

Ikväll blir det ryggbiff och klyftisar till middag och sen blir det ett parti yatzy
eller något annat kul spel som barnen vill spela.

Let's dance, del 1

Jâ, då var det första programmet avklarat.

Mina favoriter i detta premiärprogram var helt klart Danny och Malin med sin cha-cha.
Ett riktigt snyggt par hade fin utstrålning bra och dansade bra.
Malin hade även kvällens snyggaste klänning (den orange/ guldiga tvådelade)
och jag kan inte låta bli att gräma mig lite att jag åt all den där chokladen i jul.
Min mage skulle tyvärr inte göra sig lika bra i den klänningen ;)

image390
Bilden är lånad från
tv4

En extra eloge ger jag till Tina, för hennes underbara leende.
Det var en  fröjd att se henne dansa även om balansen inte var den bästa.
En eloge får även Linda för hennes ben i cha-cha:n.
Sträckta till max var de.

Glöm inte att rösta på den ni tror vinner.

Jaha...

Bildgåtesvaret kommer här:

image389
Algtillväxt på en vit motorhuv där ett hungrigt djur har knaprat fina snirklar.

Let's dance

Äntligen är det dags igen.
Nu vet i alla fall jag vad som händer, ett tag framöver,
i mitt liv på fredagskvällarna klockan 20.

Kolla in på Danssport Idag och läs mer.

Men det är klart.
När båten är i vattnet igen, blir det förhoppningsvis nya fredagsaktiviteter.

Kevin

Vi låg i sängen och tittade på 'Dansar med vargar' i-gårkväll.

Det är skönt att bara ligga och bli omhållen, känna andetagen i nacken
och hans hud mot min.
Att sedan somna nära, nära, är underbart.

Såhär skulle det vara

Lars Winnerbäck - Om Du Lämnade Mig Nu (feat. Miss Li)


 Mina valda rader ur texten:


Jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en lång promenad
Jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny
Jag är rätt mycket med mig själv, precis som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu
Det skulle bli för tomt om ingen fanns där som värmde mig i natten
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så väl som du
Jag skulle fastna i min ensamhet igen, om du lämnade mig nu


1+1=2

Nu står det inte bara mitt efternamn på dörren och postboxen längre.

Utmaning

Blev utmanad av Synne och självklart antar jag utmaningen.

Reglerna är som följer:
Länka till den som utmanat dig.
Berätta 7 sanningar om dig själv.
Utmana 7 personer i slutet av ditt inlägg.
Lämna ett meddelande till dom som du utmanar.

Så här är mina sju sanningar:
Om jag måste äta själv, låter jag bli.
Jag är på tok för blåögd, och vet om det.
Jag ställer upp utan att tveka dygnet runt för min familj och mina vänner.
Jag har ett enormt stort behov av fysisk närhet.
Jag är en känslomänniska och har lika nära till både skratt och tårar.
Jag längtar efter att få fler barn.
Jag tycker om att vara för mig själv men inte ensam.

Jag utmanar:
Natta
Pappa B
Malkins

Cattis
Borthy
La Dolce Vita
Bea

Äntligen

145

Det var ett bra tag sen men nu är jag på banan igen ;)

Snart, kanske...

Igår var det på tal igen.
Det där med att skaffa barn ni vet.

När vi låg och kvällsmyste i-gårkväll frågade Anima när vi skulle sluta upp med
att bara träna på att göra barn.
(Jag bara ler sådär lyckligt hela tiden nu, det känns som jag ska spricka av glädje)
Jag har ju alltid velat ha en hel massa barn.

Jag vill när som helst och han vill när jag vill.
Vi får väl prata lite mer om det, ikväll, tror jag.
Det är ju en liten, liten sak som måste 'justeras' innan det kan bli någon liten bebbe.
Och jag måste vara helt säker på att han vill till 100% innan jag gör något åt den.

Så kanske, kanske blir nästa höst helt annorlunda för oss alla fyra.
Jag vet redan att det kommer bli kanon.

...................................................

Ett litet tillägg skrivet den 15 januari:

Jag har som vanligt varit på tok för blåögd.
Kanske för att jag vill så mycket.
Skojade lite om det idag och det framkom väl hyfsat klart att han inte är så på
som jag i min hjärna hade inbillat mig.
För att det ska bli bra behöver man vara två som vill lika mycket.
Det gör mig ledsen såklart, men den som väntar på något gott...
Han sa i och för sig att kunde plocka ur spiralen när han har sålt sin lägenhet,
men just nu väljer jag att tro att han inte riktigt menar det.
Då slipper jag bli ledsen igen.

En lite gullig sak är att hans mormor redan har stickat en sak till babyn.
Att han berättade det för mig gör mig glad och förväntansfull.

Än en gång

Igår var det dags igen.
Draken fick ännu mer färg och blev finare än innan.
Finfin blir den.

Glöm inte...

...att gissa på bildgåtan.

Året som har gått, 2007

Årets 

Nyhet:
Kopplerihärvan 1976 som är på tapeten igen.
Kärleksögonblick: Morgonmys i båten (Morgonmys hemma också såklart).
Känslor: Panik som blev till livslust och lycka.
Seger: Tagit tag i, och fått ordning på min tillvaro.
Plats: På böljorna de blå tillsammans med mannen i mitt liv.
Vardagsmys: Långa promenader i ensamhet och små pussar i nacken.
Helglyx: Sovmorgon.
Flopp: Fredagsmiddan som kom av sig.
Maträtt: Sushi, vad annars.
Dryck: Southern Comfort.
TV program: 2 ½ men.
Skor: Mina mormors-inspirerade högklackade med cremefärgad botten och mörkbruna lackdetaljer.
Plagg: Jeans.
Stilikon: Jean-Pierre Barda.
Accessoar: Sjalar.
Väska: Min svarta.
Makeup: Ögonbrynspennan från Make Up Store.
Träning: Dansen i år igen.
Resa: Resan i mitt inre.
Drink: Gin & Tonic med en limeskiva.
Lyx: Att ha någon som fixar saker åt/ för mig.
Butik: Pistill
Parfym: Lacoste Essential
Sysselsättning: 10-dans
Premiär: Älskog bland brännässlor, mygg och återvunnet trädgårdsavfall.

Gott Nytt

30707-388
Puss, puss