rumbaqueen

Idag har jag kört lastbil/ kranbil.

Bara lite, men ändå...
Det var jätteroligt och om jag fixar lämp och handledarintyg blir det övningskörning på riktigt.
Den som lever får väl se.
Det skulle vara kul att ha lastbilskort.

Det blev lite mer skrivet i det där worddokumentet jag har på jobbdatorn.
När ska jag våga visa det.

Jag har försökt att förklara en del som står där men det blir bara konstigt när jag
försöker säga orden, när jag ska förklara.
Det är lättare att tänka dem och skriva.

Hur vet man förresten om man är ihop.
Catarina tyckte att jag skulle fråga chans och det kanske är precis det rätta att göra.
Men jag vågar inte, för tänk om han säger nej.
Vad gör jag då...

...sa min mamma.
Hon kom nämligen upp en sväng igår för att fixa lite på datorn och så råkade
Chauffören vara här också.
Det var ju bra att dom fick träffas helt oplanerat, det blir lätt så konstigt
om man bestämmer träff i förväg.
Vi skulle precis sätta oss och äta så mamsen fick sig också en bit mat såklart.

Chauffören fick lite blodad tand och undrade när han skulle få träffa Catarina egentligen.
Så ett sms senare blev det dags för den första fredagsmiddagen i min nya lägenhet.
Vilken tur att mina köksstolar hade fyllts på på lagret så att  jag kunde ta bilen
och införskaffa fyra stycken.
Nu blir det montering av dem, lite undanplockning av tomma flyttkartonger
och annat som ligger och dräller överallt.
Det behöver ju inte se ut som ett bombnedslag i onödan.

Idag har jag varit otroligt effektiv.

Jag hämtade brorsan på hans jobb vid 9-tiden och vi for med ilfart till IKEA.
Väl där upptäckte vi att de inte öppnade förens vid 10.
Borde kanske ha kontrollerat detta innan, men man kan inte tänka på allt.
Isället för att gå och gräma sig för denna lilla miss köpte vi oss var sin dricka,
 satte oss på trappan och njöt av bruset från bilarna på motorvägen tills portarna slogs upp.

På Ikea blev det en massa handlat.
Tallrikar, bestick, glas, våningssäng, mittbalken Hamar, en mjukisråtta,
diskställ, dörrmatta, möbeltassar osv.
Hela shoppingrundan tog drygt två timmar.
När vi lastat in allt i bilen och surrat fast bakluckan ordentligt bar det av hemåt.
Väl hemma var det bara att bära upp allt och pusta ut en liten stund.

Ingen rast, ingen ro.
Jag hade stämt fikaträff med pappa b på stan klockan tre och den ville jag ju inte missa.
Han är den första av mina bloggvänner som jag träffar i verkligheten.
Lite nervös och spänd var jag allt men det försvann så fort jag såg honom
och vi hade hälsat på varandra.
Pappa b rövade med mig till en bänk utanför konstmuséet, bjöd på kaffe och kycklingsmörgås och en mycket trevlig och intressant pratstund.
Tänk att en timma kan gå så fort.
För det kändes som om vi precis hade satt oss när det var dax att tacka för träffen,
resa sig och bege sig hemåt igen.

Pappa b är en lurig en.
Han fick mig att tumma på att jag hädanefter ska skriva minst ett glatt inlägg i veckan.
Det har ju varit lite dystert här ett tag nu.
Men eftersom tillvaron och livet börjar ordna upp sig nu så tror jag inte att det blir så svårt.

Efter fikat packade jag klart allt i gamla lägenheten, tog mina pelargoner
och knallade hemåt till min nya våning.
Väl där packade jag upp allt som jag köpte på IKEA, ställde pelargonerna på balkongen,
tog mig ett par kvällsmackor och la mig framför datorn och skrev detta.

Nu ska jag snart gå och sussa så att jag är utvilad imorgon.
Men först ska jag montera den där mittbalken i sängen så att jag kan
lägga dit madrassen imorgon.

Det var denna dagen det.
Imorgon blir det flytta av.

Sov gott och dröm sött.

Min mamma och pappa är helt underbara.

Nu har jag fullt i mina skåp.
Spaghetti, ris, O'boy, bakpulver, grillkrydda, kaffe...
Det kostar att fylla tomma skåp.
Tur att mor och far är rara.

Tack

Detta borde jag kanske inte skriva men jag gör det ändå.

Jag skulle ju ut och båta med arbetskamraterna trodde jag,
 men när det väl kom till kritan blev det bara jag som skulle med.
Så det blev en tripp till hamnen, det gjordes några goda försök att starta båteländet
men något hade hänt med batterierna så det fungerade inte så som det skulle.
Var gör vi då var nästa fråga.
Bryggsegling blev svaret.

Sagt och gjort.
Vi bryggseglade.

Vi pratade en massa, skojade, åt gott grillat och njöt av ensamheten.
Bråkade om vem som skulle få de små godisarna i vinterkattenpåsen,
de är nämligen godast.
När kvällen och skymningen kom bäddade vi ner oss och pratade lite till med viskande röster,
låg nära för att inte frysa och njöt av ensamheten.

När morgonen kom krypande låg jag bara och njöt.
Halvslumrade långt fram på förmiddagen faktiskt.

Kok-kaffe och skinksmörgås till frukost.
Kok-kaffe och bulle till tolvfikat.
Kycklingsallad, cider, kok-kaffe och ballerina till middag.
Bryggkaffe och barnstoj till kvällen.

Godmorgon.

Igår var det kräftskiva hos MTs pappa.
Kräftor kräver snapps så det blev en hel del av den varan.
Idag mår jag som jag förtjänar.
Huvudet värker och snurrar, magen mår illa.
Men kul var det.
Jag och Röksvampen kollade upp en fluffig bil som vi hade sett på midsommar.
Den hade nämligen gett oss båda huvudbry sen dess.
Det visade sig att den var inklädd i päls.
Skumt...

Jag fick ett erbjudande om sängplats och tandborste igår,
men jag avböjde vänligt men bestämt.
Det finns bara en nu för tiden jag vill ha ett sådant erbjudande av.

Nu ska jag dricka en kopp starkt kaffe, äta en smörgås och gå och lägga mig
på soffan och sussa lite till.

Fortfarande lycklig, och idag blev jag ännu lyckligare.
Glasspaus i gröngräset vid en mack gjorde min dag...

Weeping Willows var grymma igår på liseberg.
Helt underbara bara.
Ny favoritlåt fick jag 'Peace and Love'.
Underbar.

Idag känns livet mycket bättre.
Inte helt bra, men ändå.

Har varit på fotbollscup nu på morgonen.
Det var Bubba som spelade.
Hans lag kom 2a i sin grupp igår och hade sin första match 8.30 i morse.
Det var en jämn match med an massa målchanser åt båda håll.
Bubba som stod i mål gjorde en hel del grymma räddningar.
Tyvärr förlorade de matchen och det blev inget mer spel i denna cupen.
Jag som hade förberett mig på en heldag på välen.
Varm choklad och goa smörgåsar hade jag till och med packat ner i ryggsäcken.

Det är sjukt tråkigt att bli kallad lögnare när man har berättat sanningen.
Jag borde väl ha ljugit för då skulle jag fortfarande varit trovärdig.

Jaha, så var man hemma igen.
Tiden går så otroligt fort när man har roligt.

Söta lilla J

Min storebror (Sveppe) bor mitt i ödemarken bland skog, åkrar och beteshagar.
Det är helt underbart lugnt och skönt och vore det inte för dialekten som talas därnere
skulle jag flytta dit på stört.
Det har egentligen inte hänt så mycket de senaste dagarna.
Vi har pratat, sippat öl, hoppat studsmatta, badat i det sk. havet på andra sidan,
ätit rådjursgryta, kollat in träd som ska sågas ner till våren,
blivit jagade av typ 14 galna tjurkalvar med mord i blicken, grillat hjort,
kollat på tranor, glador och sädesärlor, gosat med katterna, tittat på stjärnorna, fikat osv.

Bubba och W

Det har varit kanon och skulle det inte varit för danslägret skulle jag nog stannat
och slappat resten av veckan också.
Jag har till och med sovit gott.
Och det har jag inte gjort sen tidigt i våras. Innan allt började.

Jag har såklart funderat en del också.
Det är så lätt att komma fram till bra beslut när jag har lite avstånd till verkligheten.

Jag har bestämt att jag ska berätta en del saker för en speciell person när semestern är slut.
Inga måsten, förväntningar eller krav, men jag känner att jag måste berätta,
förklara hur jag känner det.
Det får bära eller brista. Jag tror att det är bättre att ha talat om hur det känns.
Då slipper jag i alla fall ångra att jag aldrig sa något.
Att jag höll det för mig själv.

Vissa dagar känns läget under kontroll och jag fungerar och är precis som en mamma,
kvinna, normal människa förväntas göra.
Idag är än sådan dag, det känner jag redan nu även om jag precis har vaknat.
Idag ska vi till Liseberg och åka tills vi storknar.
Det ska bli kul, jag älskar att åka sådant som gör att hela kroppen pirrar.

Igår och förrgår var dock inte lika muntra.
Även om jag har haft värre dagar så är det jobbigt när man får lägga så gott som hela sin energi på att verka som vanligt och stanna närvarande.
För barnens skull såklart, fast ibland tänker jag att det säkert skulle vara bättre om jag bara drog iväg och höll mig för mig själv sådana dagar.
Jag menar, barn är inte dumma. De märker ju att jag är helt ur fas ibland.

Nu har jag läst ut den sista delen och den var faktiskt den bästa av dem, men även om det är fristående delar så ska man nog läsa dem i den ordning Paul Auster har tänkt sig.
Undrar vad jag ska läsa nu.
Kanske blir det Främlingen för den har jag inte läst än.

Har förresten spottat 134 nu. Det går sakta, men framåt.


Livet ska vara som för en fjäril - En sommardag