Vemodiga melodier

Jag tycker att jag är, och jag försöker aktivt att vara en glad och positiv person. Jag har nära till skratt
och försöker alltid att se det positiva i olika situationer. Jag försöker att göra saker för att jag tycker att det är roligt och för att det ger mig och min omgivning glädje.
Men hur kommer det sig egentligen att jag, som i grund och botten är en glad och lycklig prick,
nästan uteslutande lyssnar på sorgsen musik.
Jag kan inte sluta med det, är det någon artist eller någon speciell skiva jag fastnar för så är musiken eller texterna dystra. De får gärna handla om olycklig kärlek, svek, död och annat elände.
Just nu har jag snöat in på James Blunt – Back to bedlam.
Alla låtar på den skivan är bra men det är speciellt ’No Bravery’ och ’ Goodbye my lover’ jag lyssnar på. Dessa två låtar gör att jag får en klump i halsen och ibland börjar till och med tårarna att rinna ner för mina kinder när jag lyssnar på dem.

Är det bara jag som är såhär eller finns det någon annan därute som är som jag?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback